sanwees

NILS PATRIK SÅNGLÖF!
Underbarare person får man leta efter!
Jag älskar dig så enormt mycket.
Allt vi gör tillsammans känns så perfekt.
Jag är så glad med dig.
Ett sms från dig, och min dag är räddad.
Du har fått mig att göra saker jag aldrig skulle gjort annars, vilket är positivt ^^
Sommaren har varit den bästa, tack vare dig!
Tänk att det kan kännas så här! Så underbart, en känsla jag aldrig vill bli av med.
Och så länge det är vi två, så kommer den finnas där.
Tråkigt nu att du har flyttat bara, men jag är såå glad att du gör det där :)
Vi kommer klara det här ändå gubben, jag vet det!

SAKNARDIGSAKNARDIGSAKNARDIGSAKNARDIG!!

Puss på dig älskling :) <3

Sitter och lyssnar på "Himmlen är oskyldigt blå" av Ted Gärdestad nu, åh fyy vilken underbar, men samtidigt hemsk låt :'( Fäller en och annan tår kan jag lova.
Tänker på.. hur fort allt har gått!! När man var liten ville man bli större, men nu, näh usch, jag önskar att jag var 8 igen, då fanns det inga bekymmer, förutom en liten sticka i foten och bruna bönor till middag.
Det som är så fruktansvärt hemskt, är att jag aldrig kommer tillbaka dit igen.. Jag har vuxit och jag kommer aldrig få känna den känslan längre. Känslan att vara barn. Känslan av att få springa över ängen och hälsa på kossorna, gå upp i skogen och busa, gå barfota på den heta asfalten till badstranden, att var eviga kväll ligga och läsa Bamse och konstigt nog aldrig bli less, ja ALLT!!! Visst kan jag göra det nu, men det är inte samma känsla. Förut var man inte rädd för nått, man tänkte mindre, och därför hade man roligare. Nej, den känslan är förbi nu, och det känns ett hål i mitt hjärta när jag tänker på det, enda chansen att hitta den igen är väl att se mina egna barn växa upp och hitta på bus. Se dom komma hem med grönska på kläderna, när dom är vakna längre en låvligt, åka båt utan flytväst, och då är det helt plötsligt MIN uppgift att agera vuxen och skälla och bli arg. Men jag ska ta vara på varenda sekund, och det ska jag uppmana dom till också. Min uppväxt har varit den bästa, ni kan inte förstå! Jag är evigt tacksam till alla som har funnits där. Mo har varit en stor del i mitt liv, den bästa kanske. Där känner jag mig alltid som mig själv. Jag kan vara den jag är, utan att någon ska finna fel. Där kan jag vara barn igen. Alla stunder där är underbara, när vi var små, och vi var tillsammans, alla fyra! Vi hittade på bus hela dagarna, den ultimata sommaren är det för mig, allt var så underbart..  Jag saknar tillochmed då pappa å tomas "tvingade" oss att diska. Vi blev så sur, men visste att det enda vi kunde göra var att göra som dom sa, så vi kunde springa ut och leka igen. Jag skulle kunna göra det varje dag, bara jag fick komma tillbaka igen.. En tidmaskin hade varit toppen! Snälla Skalman,  skicka en på posten!!

"När vi växte upp, lekte livet,
vi var evighetens hopp.
Det var helt självklart att vår
framtid skulle bli,
oförbrukat fri."

treat every moment
like it's your last