sanwees

Orkar jag? Är det någon mening? Eller ja, kart det är mening! Men.. Att jag ska sitta hemma dag ut och dag in och hoppas på att det aldrig ska dyka upp någon som är bättre än mig. Hur ska jag kunna vara så stark? Hur ska jag kunna vara så mycket bättre än alla andra? Jag vet inte.. Jag vet att det finns så många bättre än mig. Hur ska jag få detta att hålla? Hur ska jag göra dom få stunderna vi ses, till dom bästa någonsin? Det kommer inte räcka med bara lilla mig, 15 mil bort. Känns som jag inte får chansen att visa. Jag måste kämpa hela tiden. Alltid vara glad och social, för att visa dig att jag inte är en dåligare person, en tråkigare.. Ljuger jag om jag gör så? Jag vet inte.. Jag är rädd att mista det bästa jag har, dig alltså. Men du har lixom inte gjort något som ska få mig att känna såhär. Jag bara gör det. Tycker synd om dig som inte gjort nått fel. Du, felfria person, du finns! Jag vet det, och alla andra vet det med! Så.. Hur ska jag kunna sticka ut ur mängden? Jag vet inte.. Jag vill inte känna såhär, but I do. I hope it last forever.


"Yesterday, all my troubles seemed so far away"